måndag 15 september 2008

Äntligen hemma!!!

Pappas hemkomst firas med ganska trådig kycklingsallad med bordvatten i förnäma Gallerian. Det viktigaste i livet är att man tycker om varandra. Särskilt om man snart ska dö i salmonella.

Daggan blir glad över även små pussar på håll.

Det blev en puss på armen. Man vill ju inte att dom ska bli för bortskämda med affektion, barnen.

Inga kommentarer: